Jag såg Elliott Smith på Studion i Stockholm den 2 juni 1998. Då var han en plågad singer-songwriter med en gitarr och ett hjärta som verkade ha gått igenom en skilsmässa med sig självt.
Nu kommer Supreme med en Elliott Smith-kollektion. Sju plagg. Förmodligen den första gången någon försöker tjäna pengar på depression i storlekarna S, M och XL.
Supreme har tidigare gjort kläder av allt från tegelstenar till märkliga kulturfenomen. Nu har de upptäckt indierockens sorgligaste poet.
Och den här gången har de fått tillstånd från dödsboet. Vilket är viktigt. Man vill ju inte att någon ska börja rotera i graven utan att åtminstone få royalty.
Kollektionen innehåller fotografier av Autumn de Wilde och Deb Pastor, plus referenser till Either/Or från 1997.
Det är faktiskt en fantastisk skiva. En sådan där platta som kunde få en att känna sig mindre ensam, samtidigt som man blev ännu mer övertygad om att mänskligheten var ett misstag.
Jag minns honom på Studion. Det kändes intimt, nästan obekvämt personligt. Nu kan man tydligen köpa samma känsla i form av en termotröja.
Från Roman Candle till Supreme. Från källarångest till köhysteri.
Elliott Smith fick aldrig uppleva hypen. Men hans eftermäle har åtminstone fått en egen drop.
