Prada gör julkampanj med handritad animation. Miuccia Prada och Raf Simons har alltså upptäckt Disney.
Maya Hawke och Sadie Sink kliver in i tecknade vintervärldar, regisserade visuellt av John Pomeroy och fotograferade av Glen Luchford. Hantverk, nostalgi och fantasi. Väldigt gulligt.
Det är fint att de satsar på traditionellt hantverk. John Pomeroy har arbetat med animation i decennier. Äntligen ett modehus som uppskattar handarbete.
Vanligtvis betyder handarbete inom lyxmode att någon stackars människa i Italien har sytt fast en etikett för 18 000 kronor.
Det är ändå något vackert med att Prada väljer handritad animation i en tid när precis allt ska vara AI-genererat.
Glen Luchford fotograferar skådespelarna så att de smälter samman med illustrationerna. Det är avancerat hantverk. Ljuset, perspektivet, kompositionen. Allt måste stämma.
Och det är här Prada faktiskt lyckas med något. De säljer inte bara kläder, utan en känsla. Barndom, fantasi, nostalgi. Den där världen där allt var möjligt och julen var magisk.
Sedan blir man vuxen och inser att julens verkliga sagoväsen är kreditkortsräkningen.
Prada har återuppfunnit julmagin. I deras värld kan människor och tecknade figurer leva sida vid sida, vintern är evig och alla ser fantastiska ut.
I min värld är det mörkt klockan tre, maten kostar en förmögenhet och tomten har börjat ta betalt för leveransen.
