Cindy Sherman. Amerikansk konstnär och fotograf. Född 1954. En kvinna som har ägnat ett helt konstnärskap åt att klä ut sig, sminka sig och spela olika människor framför en kamera.
Hon har alltså gjort en karriär av att inte vara sig själv. Vilket är ganska imponerande i en samtid där folk gör allt för att bli igenkända.
Hennes mest berömda serie, Untitled Film Stills, från slutet av 70-talet, består av svartvita fotografier där hon spelar olika kvinnliga filmkaraktärer.
Ensamma hemmafruar, nervösa sekreterare, kvinnor på väg någonstans, kvinnor som väntar på någon.
Det ser ut som filmstillbilder ur filmer som aldrig existerat. Hitchcock möter en dålig dag på försäkringskassan.
Och det geniala är att hon aldrig berättar vad som hänt. Hon bara tittar ut genom ett fönster, står i ett kök eller sitter på en sängkant.
Man får själv hitta på berättelsen.
Sherman undersöker hur kvinnlighet och identitet konstrueras genom film, reklam och populärkultur. Hon visar att vi inte nödvändigtvis är människor. Vi är roller. Vi är kostymer. Vi är förväntningar.
Vilket känns ganska träffsäkert i dagens samhälle.
Instagram har blivit en enda stor Cindy Sherman-utställning, fast med sämre konstnärlig kontroll och betydligt fler rabattkoder.
Alla spelar någon. Den framgångsrika entreprenören. Den bohemiska konstnären. Den spirituella kvinnan som dricker matcha och har hittat sig själv genom en retreat på Bali.
Den där killen som fotograferar sina sneakers som om de vore försvunna barn.
Och ingen verkar riktigt veta vem de är när kameran stängs av.
Det är också därför Sherman är så relevant. Hon visar att identitet aldrig varit särskilt stabil. Vi spelar roller beroende på vem som tittar, vilken miljö vi befinner oss i och vad vi vill att andra ska tro om oss.
Cindy Sherman har alltså ägnat sitt liv åt att avslöja att alla andra spelar teater.
