Kategori: Nyheter

  • DESIGNERN ANA MAJDANZIC

    Designern Ana Majdandžić har bestämt sig för att kombinera psykologi, mode och… huvudintryck från olika känslor. Vad är det? Är vi på en catwalk eller är det en terapi-session?

    Melankolikerna – mörka, djupt tänkande och kanske lite på gränsen till depressiva – får en dyster blå. Och du vet att när de bär blått, det är som att de berättar för världen: ”Jag är bara här för att prata om varför mina känslor är som en grå regnig dag.”

    Och så kommer vi till flegmatikerna, de där som är så chill att du förlorar alla tankar om vad de känner. ”Får du någon känsla från den här gröna? Nej, jag mår bra, jag ska bara sitta här och låta världen passera förbi.” Men det bästa av allt är huvudbonaderna, eller ”handknit-hattar” som de kallas, som är designade för att ”återge ansiktsuttrycken för varje temperament”.

    Så vänta nu, en hatt som speglar hur jag mår? Ska jag gå in på en fest med en ”sanguin”-hatt och folk kommer bara säga: ”Oj, du ser ut som en lycklig solstråle!” Och när jag går därifrån med min choleriska hatt? Folk kommer att ta ett steg tillbaka. Det är klart, vi vet alla att om någon bär en röd hatt och rör på sig snabbt, så borde vi nog börja springa i motsatt riktning.Och här är min personliga favorit – detta handlar ju om psykologi och medicin.

    Jag ska vara ärlig: Jag är inte säker på om jag vill vara en flegmatiker eller en melancholiker, men när jag ser den här kollektionen känns det som att någon försöker bota mina problem med färg och tyg istället för att ge mig lite riktigt kaffe och kanske en god pratstund.Så nästa gång ni ser mig gå runt med en stor, absurd hatt i regnet, vet ni – jag har troligtvis bara en dålig dag och jag bär det med stil. Eller åtminstone, försök jag!

  • TDR:s SS25-kollektion

    Okej, låt oss snacka om TDR:s SS25-kollektion. Först och främst, det här är en modekollektion som säger: ”Vet du vad som är nytt och fräscht? Kläder som ser gamla och slitna ut!”

    Alltså, jag älskar hur modevärlden funkar. Om jag går runt i en urtvättad tröja från gymnasiet, då ser jag ”oförberedd” ut. Men om TDR gör en kollektion inspirerad av ”välanvänd, älskad och misshandlad” denim – då är det high fashion!

    De använder ’deadstock laurel studs’ – alltså gamla knappar som inte längre tillverkas. Det är som att TDR har gått full-on second-hand-butik men med en pretentiös twist. ”Nej, nej, det här är inte en sliten jacka, det är *en självständig kollektion utan riktning*!”

    Men jag fattar grejen. Det handlar om storytelling, att bära en historia på kroppen. Fast jag vet inte… Om jag dyker upp på jobbet i trasiga jeans och en urblekt jacka och säger ”nej men det här är storytelling!”, då kommer min chef bara: ”Jaha? Berättelsen om hur du blev arbetslös?”

    Så ja, TDR:s SS25-kollektion – perfekt för dig som vill se ut som att du har jobbat hårt, utan att faktiskt ha gjort det!

  • Kust. Polska minimalistiska kallingar

    KUST. – ett polskt varumärke som gör minimalistiska underkläder och essentiella plagg. För det första, när jag hör “minimalistiska underkläder” tänker jag: Hur minimalistiska snackar vi? Är det en tråd och en ambition? Är det underkläder för folk som tycker att tyg är för mainstream?

    Och deras nya Rib Cotton-kollektion – de har alltså “ribbad bomull” och “Boxer Shorts 01.” Alltså, när en produkt har “01” i namnet, då vet man att det är seriöst. Det är liksom en boxer, men också en shorts. Två-i-ett! Som en schweizisk armékniv fast för folk som vill vara både avslappnade och redo att springa ett maraton på 70-talet.

    Sen är kampanjen inspirerad av Parisian cafés och brasseries. Det betyder att du ska känna dig lika bekväm i dessa kläder som en fransman som sitter i solen, röker en cigg och dömer folk i tystnad. Och jag älskar att de säger att deras boxer shorts “ofta kopieras.” Det är en sån där ödmjuk skrytgrej: “Folk försöker stjäla vår stil, men vi är OG.” Jag föreställer mig ett hemligt nätverk av underklädespirater som viskar: “Har du fått tag på Boxer Shorts 01? Det riktiga grejerna?”

    Och slutligen – ekologisk bomull! Jag gillar det, men hur vet vi att en bomullsplanta lever ett bättre liv? Får den semester? Har den ett fackförbund? Jag vill att mina kalsonger ska komma från en glad planta som haft en meningsfull barndom.

    Vad tycker ni? Är det här framtiden för mode eller är det bara ännu ett sätt att få oss att känna att vi måste uppgradera våra underkläder till något som funkar för både Netflix och en catwalk?