Gritty Galore

Kategori: Mode

  • GLENN MARTENS HÖSTKOLLEKTION SLÅR GRÄNSER & REKORD

    Okej, låt oss snacka om Glenn Martens och hans senaste DIESEL-kollektion. Först och främst, vad är det med modedesigners och att låta kläderna se ut som om de redan haft ett tuffare liv än jag? Martens har tydligen tagit denim, lackerat det, laminerat det och sedan rivit det i stycken.

    Martens har också den här grejen där han bryter ner modebranschens hemlighetsmakeri. Han livestreamade ateljén fyra dagar innan showen, så att alla kunde se hur plaggen kom till. Det är typ som att kolla på The Great British Bake Off, men istället för en perfekt citronmarängpaj får du en kavaj som ser ut som om den överlevt en tornado.

    Och de här kläderna, vissa plagg “hängde knappt kvar på modellerna”. Alltså, jag är säker på att det är konceptuellt, men det känns lite som att Diesel försöker få oss att betala för en modeversion av att glömma bältet hemma. “Vill du ha en hel skjorta? Nej nej, här får du en pappersmaché-bit som kämpar för sitt liv.”

    Nu väntar vi spänt på Martens debut för Maison Margiela. Jag kan bara föreställa mig hur han kommer att ta de där klassiska Margiela-styckena och riva dem i bitar, sätta ihop dem med tejp och kalla det “postmodern couture.”

    Slutsats? Glenn Martens är antingen ett geni eller en galen vetenskapsman inom mode. Eller båda.

  • K-WAY PÅ MILANO FASHION WEEK

    Så K-WAY har gått ner i sitt arkiv för att hitta sin identitet från 1965. Det betyder att vi äntligen når den punkten i modet där folk börjar klä sig som… sina egna föräldrar på dagis. ”Mamma, det där är en regnjacka, inte en modeikon.” Fel! Det är en ’heritage piece’.

    Hela kollektionen dom visade upp på Milano Fashion Week var en färgexplosion. Jag föreställer mig att publiken behövde solglasögon – inte för att det var en sommarvisning, utan för att en K-WAY-pufferjacka i neonorange och elektriskt blå slog dem rakt i ögongloben.

    De hade ju en utställning också! De visade upp kopplingar till vardagslivet genom att samarbeta med märken som Bic och Post-it. Förstår ni vad det betyder? Snart kommer vi se folk på stan i pufferjackor med inbyggda anteckningslappar. ”Oj, jag glömde handla mjölk.” RIP! Nej då, jag har en Post-it på ärmen!”

    Men seriöst, vi är i en tid där mode och funktionalitet smälter samman. Kanske nästa steg är en trenchcoat som funkar som ett tält? Vänta, det kanske redan finns…

    Men tills dess, kom ihåg, det som din mamma tvingade dig att bära i lågstadiet kan bli det hetaste på Milan Fashion Week. Så spara allt!

  • PROJECT G/R x Mastermind JAPAN

    Samarbetet mellan PROJECT G/R och mastermind JAPAN är HELT svart. Allt. Hela kollektionen ser ut som om någon gick in på Photoshop, markerade alla färger och bara tryckte ”Desaturate”.

    Det är som om goth-kulturen och techwear fick en kärleksbaby, och den här bebisen har aldrig sett solen.

    Det är stilrent, det är mystiskt… det ser ut som om du är redo att råna en high-end modebutik eller DJ:a på en undergroundklubb i Tokyo.

    Sen har vi ’de här byxorna’ som är designade för att se ut som om du har mjukisbyxor *under* andra byxor. Förstår ni vad det här betyder? Modevärlden har kommit full cirkel. Vi gick från att gömma våra mjukisbyxor när vi gick ut, till att betala premium för att det *ska se ut* som om vi bär mjukisbyxor offentligt.

    Så för att sammanfatta: Den här kollektionen är för dig som vill se ut som en cyberpunk-antagonist, känna dig som en miljardär på tech-retreat och samtidigt signalera att du är *way* för cool för färg.

  • PIECES UNIQUES GÅR MOT STRÖMMEN

    Ibland känns det som att modevärlden är ett eget parallellt universum. Här har vi Pièces Uniques som har varit UNISEX sen 2015 – och nu, i SS25-kollektionen, bestämmer de sig för att ”hedra män och deras djupa identitet.

    Så vänta nu… betyder det att män inte kan ha djupa identiteter i unisex-kläder?

    Behöver vi en extra maskulin tröja för att känna att vi ’finns’? De har inspirerats av exklusiva klubbar i 60-talets Japan och USA. Fantastiskt. För inget skriker *inkluderande samtal om maskulinitet* som en rökfylld herrklubb där snubbar sitter i skinnfåtöljer, dricker whisky och diskuterar hur de inte förstår sina fruar.

    Men det bästa är ändå att de vann Pierre Bergé Prize! Vet ni vem Pierre Bergé var? Yves Saint Laurents partner! En man som skulle ha kollat på den här kollektionen och sagt: ”Très intéressant, men har ni provat att bara… göra snygga kläder istället för att skriva en avhandling om dem?”

  • CHET LO’S ”MODERN ANTIQUITY”

    Chet Lo visade upp sin nya kollektion Modern Antiquity på London Fashion Week, där han tar asiatisk stil från den koloniala blicken och gör den autentiskt asiatisk.

    Vi har äntligen nått den punkten i modet där designers säger: ”Vi är trötta på att européer ser på Asien som en jättestor teservis.” För chinoiserie i västerländskt mode har ju varit… låt oss säga *intressant*. Det är som att någon tog ett vykort från Kina, hällde en kanna te över det, och sa: ”Voilà! Haute couture!”

    Chet Lo gör något unikt – han tar tillbaka berättelsen, men på sitt sätt. Och han gör det med den där taggiga, stickade texturen han är känd för. Jag älskar den stilen! Hans kläder ser ut som om någon satte en sjöborre i en raveklubb och sa: ”Go crazy!”

    Men det här visar också att mode kan vara politisk. För vi har gått från att folk säger: ”Det är bara tyg, det är inget seriöst”, till att vi nu har designers som rättar historien genom kläder.

  • PAOLO CARZANA: ”DRAGONS UNWINGED AT THE BUTCHERS BLOCK”

    Paolo Carzana, en kille som verkligen inte går efter strömmen. Hans senaste kollektion, ”Dragons Unwinged at the Butchers Block”, låter som titeln på en fantasyroman för vuxna.

    Men här är Paolo Carzana, designern som inte bara bryr sig om att skapa kläder, utan om att skapa konst och dessutom i en pub i Clerkenwell.

    Jag älskar det här, för han gör det hela så personligt. Förra säsongen hade han visningen i sin egen trädgård i Clapton, helt enkelt för att om du har tillräckligt med trädgårdsarbete, varför inte få folk att titta på dina kläder medan de undrar om du har klippt gräset?

    Nu till själva kollektionen. Raw-edged fabric och dekonstruerade vests? Det låter som om han klipper sönder gamla gardiner och använder dem för att skapa mode, men det är faktiskt så konstnärligt att man känner för att gå hem och rivna sina egna gamla tröjor och sätta på sig dem som en statement. Det är som att han säger: ”Vi har varit för snygga för länge, dags att ta det till nästa nivå och vara… hmm, lite grusiga!

    Jag gillar att han håller det intimt. Han stänger av Instagram och går offline som om han är en 90-talets grunge-ikon. Hans bio säger *offline till februari*.

    Självklart vill han ha handgjort hantverk. Jag menar, vi snackar inte om några maskiner som syr på löpande band – vi snackar om hantverk med hjärta. Det här är mode som inte bara är för att se coolt ut, utan också för att du ska kunna känna att du har något verkligen unikt på dig. Ingen annan kommer att ha exakt samma trasiga, färgade kläder som du.

    Så, vad tycker vi om Paolo Carzana? Han är den där designern som inte bara bryr sig om att vara ”rätt” – han är mer intresserad av att vara intressant. Och det är det som gör honom så bra. Så nästa gång ni står där i en klädaffär och ser något supertrendig, tänk på Paolo och hans ”Dragons Unwinged” – kanske inte perfekt, men alltid spännande!

  • HYPE: BURBERRYS NYA HÖST KOLLEKTION

    Äntligen har vi fått se Burberry’s nya höstkollektion efter all hype. Och vilka var på front row? Kim Cattrall, Skepta, Nicholas Hoult, Lauryn Hill… och ’en riddare i skinande rustning?

    Vänta nu. Antingen har Burberry tagit sin brittiska estetik till en *helt ny nivå*, eller så är det kanske den enda outfiten som fortfarande är dyrare än en Burberry-kappa?

    Men visningen hölls på Tate Modern. Perfekt plats, verkligen. Inget skriker ”modern konst” mer än att se Jason Isaacs från Harry Potter och Richard E. Grant från Saltburn traska runt i fuchsia-velour medan publiken nickar och säger ”Ah, mode!”.

    Och Naomi Campbell var där, förstås. Det är nästan tradition vid det här laget. Jag tror inte ens att hon blir bokad längre, hon bara dyker upp, tar på sig något episkt och alla bara accepterar det.

    Men låt oss snacka om kläderna! Fuchsia velour-bomberjackor, trenchcoats med fransar, och såklart, klassiska Burberry-checkar som sticker fram lite diskret. Det är som att Burberry försöker säga: ”Ja, vi är fortfarande sofistikerade, men vi har också sett TikTok-modet och vi är redo att experimentera.”

    Men det är det som är så kul med mode – det handlar inte om vad vi kommer bära, utan vad vi önskar att vi var *modiga nog* att bära. Och tills jag når den nivån av självsäkerhet, så håller jag mig till min svarta Yohji Yamamoto-rock och låtsas att jag är med i en minimalistisk arthouse-film.

  • CHET LO’S ”MODERN ANTIQUITY”

    Chet Lo visade upp sin nya kollektion Modern Antiquity på London Fashion Week, där han tar asiatisk stil från den koloniala blicken och gör den autentiskt asiatisk.

    Vi har äntligen nått den punkten i modet där designers säger: ”Vi är trötta på att européer ser på Asien som en jättestor teservis.” För chinoiserie i västerländskt mode har ju varit… låt oss säga *intressant*. Det är som att någon tog ett vykort från Kina, hällde en kanna te över det, och sa: ”Voilà! Haute couture!”

    Chet Lo gör något unikt – han tar tillbaka berättelsen, men på sitt sätt. Och han gör det med den där taggiga, stickade texturen han är känd för. Jag älskar den stilen! Hans kläder ser ut som om någon satte en sjöborre i en raveklubb och sa: ”Go crazy!”

    Men det här visar också att mode kan vara politisk. För vi har gått från att folk säger: ”Det är bara tyg, det är inget seriöst”, till att vi nu har designers som rättar historien genom kläder.

  • PROJECT G/R x Mastermind JAPAN

    Samarbetet mellan PROJECT G/R och mastermind JAPAN är HELT svart. Allt. Hela kollektionen ser ut som om någon gick in på Photoshop, markerade alla färger och bara tryckte ”Desaturate”.

    Det är som om goth-kulturen och techwear fick en kärleksbaby, och den här bebisen har aldrig sett solen.

    Det är stilrent, det är mystiskt… det ser ut som om du är redo att råna en high-end modebutik eller DJ:a på en undergroundklubb i Tokyo.

    Sen har vi ’de här byxorna’ som är designade för att se ut som om du har mjukisbyxor *under* andra byxor. Förstår ni vad det här betyder? Modevärlden har kommit full cirkel. Vi gick från att gömma våra mjukisbyxor när vi gick ut, till att betala premium för att det *ska se ut* som om vi bär mjukisbyxor offentligt.

    Så för att sammanfatta: Den här kollektionen är för dig som vill se ut som en cyberpunk-antagonist, känna dig som en miljardär på tech-retreat och samtidigt signalera att du är *way* för cool för färg.

  • PIECES UNIQUES GÅR MOT STRÖMMEN

    Ibland känns det som att modevärlden är ett eget parallellt universum. Här har vi Pièces Uniques som har varit UNISEX sen 2015 – och nu, i SS25-kollektionen, bestämmer de sig för att ”hedra män och deras djupa identitet.

    Så vänta nu… betyder det att män inte kan ha djupa identiteter i unisex-kläder?

    Behöver vi en extra maskulin tröja för att känna att vi ’finns’? De har inspirerats av exklusiva klubbar i 60-talets Japan och USA. Fantastiskt. För inget skriker *inkluderande samtal om maskulinitet* som en rökfylld herrklubb där snubbar sitter i skinnfåtöljer, dricker whisky och diskuterar hur de inte förstår sina fruar.

    Men det bästa är ändå att de vann Pierre Bergé Prize! Vet ni vem Pierre Bergé var? Yves Saint Laurents partner! En man som skulle ha kollat på den här kollektionen och sagt: ”Très intéressant, men har ni provat att bara… göra snygga kläder istället för att skriva en avhandling om dem?”