1984. MTV har kommit till Sverige. Fast inte på tv, utan på en videokassett du får gratis när du hyr en annan videokassett.
Och där sitter Sven Hallberg framför kameran: Sveriges första VJ. En man som presenterar Hall & Oates som om han just fått exklusiv tillgång till NASA:s hemliga musikarkiv.
”Hej, jag heter Sven Hallberg. Välkomna till MTV nummer sju.” Han säger ”mina vänner” ungefär var tjugonde sekund. Det känns som att han driver en sekt där medlemskapet kräver en VHS-bandspelare och en LP med Stevie Wonder.
Och reklamen! Stimorol. Sockerfritt tuggummi. Mitt i musikrevolutionen. MTV möter Folktandvården.
Det bästa är tävlingen. Skriv ett brev till Stockholm och vinn en valfri LP. Ingen QR-kod, ingen app, ingen algoritm. Du behövde bara äga ett frimärke och ha en fungerande brevlåda.
Sven Hallberg var Sveriges första VJ. Och förmodligen den enda programledaren i svensk historia som kunde gå från Arthur Baker till Stimorol och vidare till en LP-tävling utan att tappa en enda procent av sin entusiasm.
Det var television innan televisionen blev television. Och framför allt: det var en tid då man kunde få MTV på köpet när man hyrde en film.
I dag får man betala 179 kronor i månaden för att se reklam ändå.
Sven, vi borde ha stannat hos dig.
